Idag är det exakt 2 månader sen vi tog bort dig.. Dom två 2 månader har gott fort. Det kändes som igår när jag satt och höll om dig och gosa in mig i din päls. Så underbart fin var du! Och det är du fortfarande. Jag kommer ihåg varje nyår när vi fick hjälpa dig eftersom du var så rädd för fyverkerierna. Tyckte så synd om dig..

Nu tänker jag att du ligger där uppe bland molnen på en skön hundsäng tillsammans med farfar och Emilias(min syster) farmor. Ni har det säkert hur bra som helst. Inte behöver oroa er för varken raketer eller några andra problem. Alla är friska och glada.

Men ni ska veta att vi saknar er. Allihopa. VILA I FRID MOLLSAN.